Efter alla oändliga tonårsfilmer från USA är det många som är intresserade av att plugga här. De som gjort det brukar vara väldigt nöjda och tycka att mödan innan varit värt det. Ta lite tid att fundera på hur länge och hur mycket du vill läsa, sedan är det bara att frossa i möjliga skolor över det stora landet. Huruvida du söker ett college eller ett universitet kan det vara bra att jämföra några stycken och se om du bör ansöka till flera, eller om någon kanske är bättre än någon annan. Var därefter noggrann med att uppfylla alla krav för att inte byråkratiska misstag ska förstöra din dröm. För livet som student i USA kommer knappast göra någon besviken!

Non-degree Detta är en student som inte planerar att ta en examen. Istället för att studera ett visst program läser man enskilda kurser. Detta kan sökas av de studenter som vill komplettera sin redan befintliga utbildning, samt de som är färdiga med gymnasiet och inte vill påbörja en ett helt program.
Genom att välja denna väg har du möjligheten att specificera dina kurser efter intresse och din motivation. Kanske du inte känner dig redo att påbörja studier som varar i flera år, men ändå saknar skolbänken? Kanske du är osäker på om dina engelskkunskaper räcker för att plugga utomlands? Kanske du bara är väldigt intresserad av en kurs som inte finns inom det program du tänkt välja? Som en non-degree student har du olika alternativ för hur länge du vill läsa. Möjligheterna sträcker sig mellan en termin till ett läsår, men kan också vara bara några veckor ifall du till exempel åker och studerar engelska. Många kompletterar också sina program med sådana här fristående kurser för att kunna ta en viss examen. Flera skolor har inte lika höga antagningskrav för en non-degree student som för vanliga sökande. Dock krävs det i regel bevis på engelskkunskaper och ett officiellt bankdokument, som bekräftar att du kan finansiera dina studier.
För att veta vad som gäller på just den skola du tänkt söka kan du dels läsa på skolans hemsida, men även skriva till dem och förklara din situation som en korttidsstuderande.

Undergraduate student En student av detta slag är någon som pluggar för att ta en högre examen, en bachelor’s degree eller en associate degree. Den första, och vanligaste, är en utbildning över fyra år som motsvarar vår kandidatexamen, och den andre är endast två år och finns oftast på colleges. Associate degree kan ibland vara som de två första åren på en bachelor-utbildning och man kan på så vis fortsätta sin utbildning på en annan skola.

Graduate student Detta är en student som tagit kandidatexamen eller motsvarande. Man har då möjligheten att studera vidare för att ta en masterexamen. Beroende på vad för utbildning man tänker sig följer dessa utbildningar lite olika mönster och de är vanligen mellan ett till fyra år.

Utbytesstudent Ett alternativ för studenter vid svenska högskolor och universitet kan vara att åka som utbytesstudent. På så vis kan du lägga en del av din studietid utomlands och pröva på livet i en annan kultur. Dock gäller det att just din skola samarbetar med en skola i USA, och att du har de kvalifikationer som krävs.

College och university Rent utbildningsmässigt ska dessa två former av skolor inte skilja sig någonting åt. Collegen är dock mindre och erbjuder klasser med färre elever, medan ett university oftast har fler möjligheter till forskningsprojekt och liknande. Vanligen läser man grundkurser och som undergraduate student på ett college, medan universiteten erbjuder detta samt möjligheten att studera vidare.

Community/junior college I USA hette det från början junior college, men många skolor har valt att byta ut detta till community. De är statliga skolor som erbjuder oftast tvååriga utbildningar där studenten kan ta en associate degree. Många väljer att därefter flytta över till en ny skola och fortsätta utbildningen mot en bachelor’s degree.
Fördelen med en skola av detta slag är framförallt prisskillnaden, det är i regel mycket billigare, men framförallt att vem som helst ska kunna bli antagen. Kraven är att du antingen gått ut gymnasiet eller är över 18 år. Community collegen har även en stor flexibilitet, det går nämligen att läsa kvälls-, helg- och intensivkurser och det lämnar därav utrymme för arbeten som är godkända på studentvisum.

Läsår Ett helt läsår i USA ser ut som det svenska, det går från augusti/september till maj/juni. Men det är även möjligt att bara läsa en termin, och skolorna har antingen två eller tre terminer. Antingen som oss, höst och vår, eller så finns det även en vintertermin.
En del skolor erbjuder även en sommartermin för chansen att läsa en intensivkurs eller läsa ifatt sig.

Credits Precis som man i Sverige får olika antal högskolepoäng för de kurser man läser, får man credits i USA. För de som läser för en examen krävs ett visst antal credits, där du vanligen måste läsa ett visst antal i anknytning till din utbildning samt att du får bestämma över en del poäng själv. Detta är för att eleverna ska kunna läsa sådant de är intresserade av, men som kanske inte täcks av utbildningen.
Om du inte planerar att ta en examen, utan läsa som en non-degree student, läser du ändå credits. Alla kurser är värda olika många credits, och åker du för att till exempel för att läsa 12 credits kan du exempelvis läsa tre olika kurser som når den poängen.

Internationella engelskatest Du kommer snart upptäcka att de flesta skolor, såväl den kommunala som privata, kräver bevis på dina engelskkunskaper. Ett fåtal nöjer sig med bra resultat i de engelskkurser som den svenska skolan erbjuder, men de flesta kräver att du gjort antingen TOEFL- eller IELTS-provet.
De kostar mellan 1000 – 2000 beroende på vilket test du vill ta, och hur dollarna står sig.
TOEFL står för test of English as a foreign language och går att göra i någon av de större städerna i Sverige. Det går antingen att göra på papper eller på dator, båda godkänds av skolorna och skillnaden är egentligen bara priset, och att den pappersbaserade inte går att göra överallt.
TOEFL säljer sig som världens mest accepterade engelsktest. Det testar dina kunskaper inom skrift, hörförståelse, tal och läsning, och tillämpar detta på ett vis som anknyter till ett studiesyfte. Meningen med testet är att kontrollera om man är lämpad att studera utomlands på engelska.

IELTS är betäckningen för International English Test System och är en testform då man sitter tillsammans med en utvald person och testar sina kunskaper inom skrift, hörförståelse, läsning och tal.
Man gör de tre första delarna under en och samma dag medan talet ibland kan göras inom en vecka före eller efter. Provet finns i två varianter, General training eller Academic beroende på om man planerat att studera vid universitet eller planerar att åka för att jobba, praktisera eller studera lägre än universitetsutbildning, eller om man åker för att studera vidare efter grundskolan.
Testet går att göras i Stockholm, Göteborg och Lund ungefär en gång per månad.

Motsvarande högskoletester Många av de bättre skolorna i USA kräver att man tagit antingen SAT- eller ATC-testet, som i princip har samma funktion som Sveriges högskoleprov. Syftet är att kontrollera kunskap som anses nödvändig för att klara av en högre utbildning, samt ge en rättvisare bedömning av eleverna. Ofta används testresultaten som en komplettering till övriga krav, såsom betyg och rekommendationer och i regel godkänner skolorna båda testerna.
Testerna kostar mellan 200 – 500 svenska kronor, beroende på hur du anpassar ditt test och i vilken kurs dollarn står. Sat är en förkortning för Scholastic Assessment Tests och prövar kunskaper inom mattematik, historia, engelska, naturkunskap och språk. Testet kan dock anpassas efter just dig och den skola du tänker ansöka till.
ATC står för American Testing College innehåller mattematik, engelska, läsförståelse, språk och naturkunskap. Det är möjligt att göra en skrivdel som testar elevens förmåga inom uppsatsskrivande.

Betyg De flesta skolorna i USA kräver att du har avslutat gymnasiet och fått högskolebehörighet. Om du är på ditt avslutande gymnasieår och planerar att söka, gör det du det genom de betygen du fått och kompletterar senare med slutbetygen. Har du studerat vid högskola krävs inte gymnasiebetygen. Eftersom betygsystemen skiljer sig åt krävs det att man översätter sina betyg. Detta går att göra självständigt eller genom utbildade människor. Söker du skola genom en agentur kan dessa ibland hjälpa dig. Personlig uppsats De amerikanska skolorna gör sitt urval på ett djupt plan. Oftast räcker det inte med att du har tillräckligt bra betyg, gjort språktesterna och högskoleproven. Mycket fokus läggs nämligen på den personliga uppsats du förväntas skriva.
Syftet är att skolan ska få en större inblick i vem du är och vad för sorts student du kan tänkas bli. De söker efter händelser, åsikter eller svårigheter som kan ha format dig. Detta är för att urvalet ska bli mer personligt och rättvist.

Rekommendations brev Detta skrivs av lämplig lärare eller studieyrkesvägledare på skolan. Brevet ska ge skolan en fingervisning om hur du är som student och vilken ambitionsnivå du ligger på. Det är inte ovanligt att skolan kräver att brevet undertecknas av läraren för att denne sedan direkt skall posta det till skolan. Detta förhindrar att den sökande själv ska gå in och fingera rekommendationen.

CSN-bidrag Du är berättigad lån från CSN för att plugga i USA, om utbildningen motsvarar universitet eller högskolan. Lånet täcker bara själva studiekostnaden, behöver du tillägg för till exempel resa, boende och försäkring går det att söka. Ofta är dock kostnaderna för en hel utbildning högre än vad CSN erbjuder, det är då viktigt att du kan finansiera denna del själv.
Utbildningar från bachelor’s degree och högre är berättigade bidrag, men även de undergraduate degrees som går att överföra till en bachelor’s degree samt skolor med konstnärlig inriktning. Dock är det viktigt att man läser ett visst antal credits varje termin, för exakt vilka finns en tabell på CSN’s hemsida.
För en non-degree student gäller det att de fristående kurser man läser har en överföringsmöjlighet till ett annat program. Detta betyder att du måste kunna få betyg för dem och att de ger credits.
För närmare information, kika på hemsidan www.csn.se

Finansieringsbevis Majoriteten av skolorna i USA kräver vid ansökan ett officiellt dokument som bekräftar att du har råd med din utbildning. Du kan få detta genom till exempel din bank eller CSN. På detta vis försäkrar sig skolan om att du har råd med dina studier, men ofta kontrollerar de också att det finns pengar till boende, försäkringar och liknande.

Försäkringar Många skolor kräver att du täcker deras försäkring, som innefattar olika från beroende på var du ska gå. Den kan dock behöva kompletteras med en mer heltäckande som innefattar egendom och resor. CSN har till exempel en försäkring man kan nyttja som också går att utöka sitt bidrag för att få teckna.
Om skolan inte erbjuder någon försäkring är det viktigt att du har en egen. Sjukvården kan komma att kosta dig mycket annars.

Boende Vilka alternativ som erbjuds varierar efter skolan, generellt brukar dock community collegen inte erbjuda några boende på campuset. Vanligt är annars att man bor just on campus, i en studentkorridor i ett rum man delar med en eller fler studenter. Vilka som får bo i studentkorridorerna varierar från skola till skola, så se till att kolla upp detta i tid.
Andra alternativ kan vara att hitta en egen bostad. Ibland kan man hitta detta genom skolan, annars krävs det att eleven själv kollar upp det genom olika hemsidor och annonser. Det är också vanligt med värdfamiljer, då man får möjligheten att bo hemma hos en amerikansk familj.

Studentvisum Det finns tre former av studentvisum att söka. Den allra vanligaste formen är F-1 som godkänns av alla eftergymnasiala skolor. För studenter som inte tänker fullfölja en hel utbildning, utan läsa som undergraduate är det M-1 som gäller. Slutligen, J-1 för de som kommer åka genom ett godkänt utbytesprogram (detta måste vara godkänt av the US state department’s of Bureau of Educational and Culturala Affairs).

Söka själv eller genom agentur Att söka till en utbildning i USA går bra att göra själv. Varje skola listar vilka krav de har för antagningen, och de finns vanligen på hemsidan under admission. Kolla upp vad som gäller på just din skola för internationella studenter och be gärna att få mer material, såsom att få kurskataloger hemskickat. Ofta går det bra att ta telefonkontakt med någon från skola, för mer information och svar.
En hemsida som listar universities och colleges är http://www.schoolsincalifornia.com/, där du även får användbara råd och tips på hur du kan gå tillväga och vad du bör leta efter.

Vill du ha hjälp med att hitta skola finns det en rad olika agenturer att vända sig till. Dessa kan förutom själva skolan hjälpa dig med din ansökan, översätta betyg och liknande. En fördel med detta är naturligtvis att det finns någon att kontakta om du kör fast eller får frågor, samt att det inte behöver bli lika mycket arbete för dig. Några exempel på agenturer följer här:
http://www.ef.se/Default.aspx?bhcp=1
http://blueberrysprak.nu/
http://www.kilroyeducation.se/front.htm
http://www.cis.nu/